Näringslivsstatistik för kommunen: källor · Statify
Näringslivsstatistik för kommunen – källor och jämförelser
Näringslivsstatistik för en kommun finns hos flera officiella källor. Här går vi igenom vilka de är, vad de mäter och hur ni jämför er med andra kommuner på ett sätt som håller.
I korthet
Näringslivsstatistik för kommunen kommer främst från SCB, Bolagsverket och Arbetsförmedlingen.
Varje källa mäter något eget – välj efter frågan ni vill besvara.
Jämför med kommuner som liknar er, inte bara med grannen eller riket.
Ange alltid källa och datum så att siffran går att granska.
Näringslivsstatistik för en kommun finns i första hand hos SCB, Bolagsverket och Arbetsförmedlingen. Uppgifterna är offentliga, men de ligger utspridda i olika databaser, uppdateras i olika takt och redovisas i olika format.
För er som arbetar med näringslivsfrågor är det sällan tillgången som är problemet, utan tiden. Siffrorna behövs inför nämndsammanträdet, till mötet med en företagare som funderar på att etablera sig eller till samtalet med det lokala företagarnätverket. Ofta behövs de med kort varsel.
I den här guiden går vi igenom vilka källor som finns och vad var och en mäter. Ni får också veta hur ni jämför er kommun med andra på ett rättvisande sätt och vad ni ska se upp med när ni tolkar och presenterar statistiken.
Vad räknas som näringslivsstatistik för en kommun?
Näringslivsstatistik för en kommun är den officiella statistik som beskriver företagen på orten och arbetsmarknaden runt dem. Området omfattar i regel företagande och nyföretagande, branschstruktur, sysselsättning, arbetsmarknad och företagens ekonomi.
Statistiken går att dela upp i två delar:
Statistik om företagen – hur många företag och arbetsställen som finns, hur stora de är, vilka branscher de verkar i och hur deras omsättning och resultat utvecklas.
Statistik om människorna – hur många som är sysselsatta, hur många som är arbetslösa och hur många som pendlar in till eller ut från kommunen för att arbeta.
Båda delarna behövs, eftersom de svarar på olika frågor. Företagsstatistiken visar vilka branscher som bär det lokala näringslivet och om antalet företag växer eller minskar. Statistiken om människorna visar hur näringslivet hänger ihop med invånarna, till exempel om jobben i kommunen går till dem som bor där eller till inpendlare.
Var för sig kan måtten ge en ofullständig bild. Fler företag säger lite om sysselsättningen om de nya företagen saknar anställda. En låg arbetslöshet kan delvis hänga ihop med att många pendlar till jobb i grannkommunen. Först när ni ser båda delarna tillsammans får ni en bild av läget som går att resonera kring.
Var hittar man näringslivsstatistik för sin kommun?
Grunden för näringslivsstatistik på kommunnivå är SCB, Bolagsverket och Arbetsförmedlingen. SCB står för den officiella statistiken om företag, branscher och sysselsättning. Bolagsverket har uppgifter om registreringar och årsredovisningar, och Arbetsförmedlingen om arbetslöshet och lediga jobb. Kolada kompletterar med nyckeltal som gör det enklare att jämföra kommuner med varandra.
I praktiken behöver ni hämta uppgifterna på flera ställen. Varje källa har sin egen databas, sina egna sökvägar och sitt eget sätt att exportera data. Uppdateringstakten skiljer sig också. En del statistik publiceras årligen, annan oftare. Därför kan siffror som ser ut att höra ihop avse olika perioder.
Till det kommer olika geografiska indelningar. Vissa uppgifter redovisas per kommun, andra bara per län eller för andra regionala indelningar. Den som sammanställer ett underlag behöver därför hålla reda på källa, period och geografi för varje siffra.
SCB ger den mest heltäckande officiella bilden av näringslivet i en kommun. Här finns uppgifter om antal företag och arbetsställen, hur de fördelar sig på branscher och storleksklasser, hur många som är sysselsatta och hur pendlingen ser ut mellan kommunerna. Branscherna redovisas enligt den svenska näringsgrensindelningen SNI, vilket gör att ni kan jämföra branschstrukturen med andra kommuner på samma grund.
Arbetsställe eller bostadsort
En viktig skillnad i SCB:s sysselsättningsstatistik är om uppgifterna redovisas efter arbetsställe eller efter bostadsort. Statistik efter arbetsställe visar hur många som arbetar i kommunen, oavsett var de bor. Statistik efter bostadsort visar hur många av kommunens invånare som har ett arbete, oavsett var jobbet finns.
Skillnaden spelar roll för vilken fråga ni kan besvara. Vill ni beskriva hur många jobb företagen i kommunen skapar är arbetsställe rätt utgångspunkt. Vill ni beskriva hur invånarna försörjer sig är bostadsort rätt. I en kommun med stor in- eller utpendling kan de två måtten skilja sig tydligt, och det är just den skillnaden som pendlingsstatistiken hjälper er att förklara.
Jämförbar men inte färsk
SCB:s statistik är kvalitetssäkrad och tas fram enligt samma definitioner för alla kommuner. Det gör den till en stabil grund för jämförelser och tidsserier. Avvägningen är att mycket av den registerbaserade statistiken publiceras med eftersläpning. Den beskriver alltså läget för en tid sedan snarare än i dag.
Därför fungerar SCB bäst för att beskriva strukturen och de längre trenderna. För att följa utvecklingen löpande behöver ni komplettera med källor som uppdateras oftare. I vår översikt över datakällorna SCB, Kolada, Bolagsverket och fler ser ni vilka uppgifter som kommer från SCB och när de senast uppdaterades.
Bolagsverket: nya företag, konkurser och årsredovisningar
Bolagsverket visar hur företagsbeståndet i kommunen förändras: vilka företag som startas, vilka som försvinner och hur de som finns kvar utvecklas ekonomiskt. Hit kommer registreringar av nya företag, avregistreringar och konkurser. Det är också här aktiebolagen lämnar sina årsredovisningar.
Registreringarna ger en tidig signal om nyföretagandet. Om ni följer nyregistreringar och avregistreringar över tid ser ni om antalet företag växer eller krymper. Ni ser också om utvecklingen skiljer sig från grannkommunernas.
Nyckeltal ur årsredovisningarna
Årsredovisningarna visar hur det faktiskt går för företagen, inte bara hur många de är. Nyckeltal som omsättning, resultat och antal anställda visar om företagen växer, om lönsamheten håller och vilka branscher som går starkare eller svagare. Tänk på att enskilda firmor inte lämnar årsredovisning, så underlaget täcker främst aktiebolagen. I vår statistik för näringslivet med nyckeltal ur årsredovisningarna ser ni företagen i kommunen samlade på ett ställe.
Det här ska ni tänka på
Ett registrerat företag är inte detsamma som ett aktivt företag. En del företag kommer aldrig igång eller blir vilande, och andra finns kvar i registret en tid efter att verksamheten har upphört. Använd därför nyregistreringar som en indikator på intresset för att starta företag, inte som ett mått på nya jobb.
Arbetsförmedlingen: arbetslöshet och lediga jobb
Arbetsförmedlingen visar hur många i kommunen som är inskrivna som arbetslösa och hur många lediga platser som anmäls. Statistiken redovisas på kommunnivå, går att dela upp efter bland annat ålder och kön och kan följas som tidsserier. Därmed kan ni se om arbetslösheten ökar eller minskar och om efterfrågan på arbetskraft förändras.
Ett sätt att följa läget mellan SCB:s publiceringar
Arbetsförmedlingens statistik publiceras varje månad. Det gör den användbar för att följa utvecklingen mellan SCB:s mer sällan publicerade och ofta eftersläpande uppgifter. En vändning på arbetsmarknaden kan därför synas här långt innan den syns i den registerbaserade sysselsättningsstatistiken.
Månadstal svänger dock med säsongerna. Jämför därför samma månad mellan olika år i stället för månad mot månad. Då undviker ni att tolka en vanlig säsongsvariation som en förändring i läget.
Blanda inte ihop måtten
Arbetsförmedlingen räknar personer som är inskrivna hos myndigheten. SCB:s arbetsmarknadsstatistik bygger på urvalsundersökningar och register, med andra definitioner av vem som räknas som arbetslös. Den som söker arbete men inte är inskriven syns inte hos Arbetsförmedlingen, men kan räknas som arbetslös hos SCB.
Båda måtten är korrekta, men de mäter olika saker. Därför kan arbetslösheten för samma kommun och period skilja sig mellan källorna.
Jämför er kommun på flera nivåer samtidigt: med grannkommunerna, länet, riket och kommuner som liknar er. Varje nivå svarar på en egen fråga. Grannkommunerna visar hur ni står er inom samma arbetsmarknad. Länet och riket visar om en utveckling är lokal eller följer en bredare trend. Liknande kommuner visar vad som är rimligt att förvänta sig med era förutsättningar.
Liknande kommuner kan ni välja utifrån befolkningsstorlek, pendlingsmönster eller branschstruktur. SKR:s kommungruppsindelning kan vara en utgångspunkt. Ange i underlaget vilka kommuner ni har valt och varför, så att jämförelsen går att granska.
Relativa mått gör jämförelsen rättvis
När kommunerna är olika stora säger absoluta tal lite. En stor kommun har nästan alltid fler företag och fler nyregistreringar än en liten. Använd därför mått som tar hänsyn till storleken:
nya företag per 1 000 invånare
andel sysselsatta i en viss bransch
arbetslösa som andel av befolkningen i arbetsför ålder.
Då ser ni hur aktivt näringslivet är i förhållande till kommunens storlek, inte bara hur stor kommunen är.
Jämför utvecklingen, inte bara ett år
Ett enskilt år kan påverkas av en stor etablering, en nedläggning eller en konkurs. Jämför därför utvecklingen över flera år. Två kommuner kan ha samma nivå i dag men vara på väg åt olika håll. Ett genomsnitt för några år ger dessutom en stabilare bild än ett enstaka årtal.
Rangordning och bevakning visar var ni sticker ut
När ni rangordnar alla kommuner i länet eller riket på ett nyckeltal ser ni snabbt var er kommun hamnar och vilka kommuner som ligger nära. Om ni bevakar de nyckeltal ni följer ser ni när nya siffror kommer, utan att söka fram dem varje gång.
De vanligaste fallgroparna är att dra för stora slutsatser, att jämföra siffror som inte är jämförbara och att missa brott i tidsserierna. De flesta går att undvika med några enkla kontroller innan ni lämnar underlaget vidare.
Samband är inte orsak. Om nyföretagandet har ökat samtidigt som kommunen har satsat på företagsrådgivning är det lockande att koppla ihop de två. Statistiken visar dock bara att förändringarna sammanfaller. Skriv förklaringar som möjliga, till exempel "ökningen kan hänga ihop med". Nämn gärna andra tänkbara förklaringar, som konjunkturen eller en enskild stor etablering.
Små tal svänger kraftigt. I en liten kommun räcker några få nya företag eller en enda konkurs för att den procentuella förändringen ska bli stor. Redovisa därför de faktiska talen bredvid procentsatsen. Använd gärna ett genomsnitt för flera år.
Samma år och samma definition. Kontrollera att siffrorna avser samma period och är framtagna på samma sätt. Det gäller särskilt när ni hämtar uppgifter för olika kommuner vid olika tillfällen. Det gäller också när en källa har reviderat tidigare publicerade värden.
Brott i tidsserierna. När branschindelningen revideras kan företag hamna i en annan bransch utan att verksamheten har förändrats. Ändrade kommungränser påverkar tidsserierna på samma sätt. Ett hopp i en kurva kan alltså bero på ändrad redovisning snarare än på en verklig förändring.
Så presenterar ni näringslivsstatistiken för nämnd och företagare
Välj några få nyckeltal som svarar på just den fråga mottagaren har. En nämnd som följer upp näringslivsstrategin behöver andra siffror än en företagare som funderar på att etablera sig. Hellre tre eller fyra mått med jämförelse och utveckling över tid än en lång tabell där det viktiga försvinner.
Skriv gärna en mening om vad varje siffra visar och vad den inte visar. Då minskar risken att någon drar slutsatser som statistiken inte bär.
Ange källa och datum vid varje siffra. Då kan ledamöter och företagare själva granska uppgifterna, och ni slipper frågor om var siffrorna kommer ifrån. Underlaget blir också lättare att uppdatera när ny statistik publiceras.
Att bygga presentationen tar ofta längre tid än själva analysen. I Statify laddar ni ner färdiga rapporter och jämförelser som PowerPoint, Excel eller Word, med källorna redan på plats. Hur det går till beskriver vi under rapporter, jämförelser och presentationer. Vill ni se hur det ser ut för er egen kommun kan ni boka en demo av Statify med era egna siffror.
Vanliga frågor
Är näringslivsstatistik från SCB gratis att använda?
Ja, SCB:s statistikdatabas är öppen och fri att använda. Ange SCB som källa när ni återger uppgifterna.
Hur ofta uppdateras statistiken om företag och arbetsmarknad?
Det skiljer sig mellan källorna. Arbetsförmedlingen publicerar sin statistik varje månad. Mycket av SCB:s registerbaserade statistik kommer årligen och med eftersläpning.
Varför skiljer sig arbetslösheten mellan SCB och Arbetsförmedlingen?
Källorna mäter olika saker. Arbetsförmedlingen räknar personer som är inskrivna hos myndigheten, medan SCB använder andra definitioner och metoder.
Vilka kommuner är rimliga att jämföra sig med?
Jämför med grannkommunerna, länet och riket. Komplettera med kommuner som liknar er i storlek, pendling eller branschstruktur, och ange varför ni har valt dem.
Kan man se nyckeltal för enskilda företag i kommunen?
Ja, främst för aktiebolag, eftersom deras årsredovisningar är offentliga hos Bolagsverket. Enskilda firmor lämnar ingen årsredovisning.
Innehåller statistiken personuppgifter?
Statistiken om kommunen är sammanställd och pekar inte ut enskilda personer. Företagsuppgifterna visar däremot styrelse och vd med namn, så som de skrev under årsredovisningen. Personnummer sparas aldrig, och det går inte att söka på personer. Hur vi hanterar siffrorna och era uppgifter beskriver vi under säkerhet och dataskydd i Statify.